Kataloniens Parlament har antagit en suveränitetsförklaring

Förord

Alltigenom sin historia har det katalanska folket demokratiskt uttryckt en vilja att styra sig självt, för att därigenom förbättra utveckling, välfärd och jämlika livsmöjligheter för alla medborgare, samt för att stärka sin kultur och kollektiva identitet.

Kataloniens självstyre stödjer sig också på det katalanska folkets historiska rättigheter, dess hundråriga institutioner och den katalanska rättstraditionen. Den katalanska parlamentarismen har sina rötter i medeltiden med folkförsamlingar som ’Pau i Treva’ (”Fred och vapenvila”) samt ’Cort Comtal’ (”Grevens hov”).

På 1300-talet bildades ’Diputació del General’ eller ’Generalitat’, som förvärvade allt mer autonomi tills det, under 1500- och 1600-talen, kom att verka som regering för Furstendömet Katalonien. År 1714 då Barcelona fallit som en följd av det spanska tronföljdskriget, avskaffade Filip V genom dekretet ’Nova Planta’ det katalanska rättssystemet samt institutionerna för självstyre.

Denna historiska erfarenhet har delats av ett antal andra landområden, vilket har kopplat dem samman till en gemensam språklig, kulturell, social och ekonomisk enhet och det har uppstått en vilja att stärka och främja denna genom att erkänna varandra.

Det katalanska folkets önskan att styra sig självt har varit en konstant under hela 1900-talet. Inrättandet av’Mancomunitat de Catalunya’ år 1914 var ett första steg mot att återupprätta självstyret, men avskaffades under Primo de Riveras diktatur. I samband med utropandet av den andra spanska republiken, bildades år 1931 en katalansk regering med namnet ’Generalitat de Catalunya’, vilken antog en autonomistadga, ’Estatut d’Autonomia’.

År 1939 avskaffades återigen’Generalitat’ av general Franco, som etablerade en diktaturregim vilken varade fram till 1975. Diktaturen mötte aktivt motstånd från den katalanska folket och från dess regering. En av milstolparna i kampen för frihet var inrättandet av ‘Assamblea de Catalunya’ (”Kataloniens Församling”) år 1971, vilken föregick återupprättandet av ett provisoriskt’Generalitat’ då dess president återvände från sin exil år 1977. Under övergången till demokrati, och inom ramen för det nya systemet med autonoma regioner ,definierat i den spanska konstitutionen från år 1978, antog det katalanska folket genom en folkomröstning år 1979 autonomistadgan ’Estatut d’Autonomia de Catalunya’ och år 1980 hölls de första valen till Kataloniens parlament.

Under de senaste åren, då demokratin har stärkts, har en majoritet av de katalanska politiska och sociala krafterna arbetat för att ändra de rättsliga och politiska ramarna. Den senaste av dessa initiativ var den process för att reformera den katalanska autonomistadgan (’Estatut d’Autonomia de Catalunya’) som inleddes av Parlamentet 2005. Hinder och avslag från
den spanska statens institutioner – av vilka den spanska Författningsdomstolens beslut 31/2010 intar en särställning -, har dock satt radikalt stopp för den demokratiska utveckling som det katalanska folkets kollektiva vilja kan ha inom staten Spanien och har lagt grunden för den inskränkning av självstyret som idag tydligt märks i olika aspekter – såväl politiska, kompetensmässiga, juridiska, ekonomiska, sociala och kulturella som språkliga.

På åtskilliga sätt har det katalanska folket uttryckt sin kollektiva vilja att övervinna det blockerade läge som skapats av den spanska staten. De massiva demonstrationerna den 10 juli 2010 under parollen “Vi är en nation – vi bestämmer”, och den 11 september 2012, under parollen “Katalonien –ny stat i Europa”, är uttryck för hur medborgarna förkastar bristen på respekt för det katalanska folkets beslut.

Daterat till den 27 september 2012, genom resolutionen 742/IX, fastslog Kataloniens parlament nödvändigheten av att det katalanska folket fritt och demokratiskt skall få bestämma sin gemensamma framtid genom en folkomröstning. Det senaste valet till Kataloniens parlament, hållet den 25 november 2012, har klart och entydigt uttryckt och bekräftat denna vilja.

För att genomföra denna process formulerar Kataloniens Parlament – samlat till sitt första möte av den tionde mandatperioden och i enlighet med den vilja som medbrogarna i Katalonien demokratiskt givit uttryck för i det senaste valet -, det följande:

Suveränitets- och självbestämmanderättsförklaring för Kataloniens folk

I enlighet med den katalanska folkmajoritetens demokratiskt uttryckta vilja beslutar Kataloniens parlament att inleda en process för att använda sig av rätten till självbestämmande så att medborgarna i Katalonien får bestämma om sin gemensamma och politiska framtid, i enlighet med följande principer:

-Suveränitet. Det katalanska folket har, genom demokratisk legitimitet, karaktär av ett politiskt och rättsligt suveränt subjekt.

-Demokratisk legitimitet. Processen för att utöva självbestämmanderätten kommer att vara absolut demokratisk, varvid det garanteras en mångfald av alternativ och respekt för dem alla genom överläggningar och dialog med det katalanska samhället. På detta sätt uppnås ett ställningstagande som uttrycker folkmajoritetens vilja, vilket är den grundläggande garanten för rätten att bestämma.

-Öppenhet. Alla nödvändiga medel kommer att tillhandahållas för att hela befolkningen och det katalanska civila samhället får tillgång till all information och kunskap om rätten att bestämma och för att främja deltagandet i processen.

-Dialog. Dialog och förhandlingar kommer att föras med staten Spanien, med EU:s institutioner och med hela det internationella samfundet.

-Social sammanhållning. Landets sociala och territoriella sammanhållning kommer att garanteras, liksom den av det katalanska samhället vid ett flertal tillfällen uttryckta viljan att få bestå som en enad nation.

-Europaanda. De grundläggande principerna för Europeiska Unionen kommer att försvaras och främjas, särskilt medborgarnas grundläggande rättigheter, demokratin, engagemanget för välfärdsstaten, solidariteten mellan Europas olika folk och satsningarna på ekonomisk, social och kulturell utveckling.

-Laglighet. Alla befintliga rättsliga ramar kommer att utnyttjas för att uppnå en förstärkning av demokratin och utöva rätten att få bestämma.

-Huvudroll för Parlamentet. Kataloniens Parlament har – i egenskap av den institution som representerar det katalanska folket -, en huvudroll i den här processen. Därför måste det nås en överenskommelse och fastställas vilka mekanismer som behövs för att garantera detta.

-Deltagande. Kataloniens Parlament (’Parlament de Catalunya’) och regering (’Govern de la Generalitat’)måste se till att vårt lands lokalsamhälle, ett maximalt antal av dess politika krafter, samt representanter för dess ekonomiska, sociala, kulturella och civila intressen engageras i den här processen. Därför måste det fastställas vilka mekanismer som behövs för att garantera detta.

Kataloniens Parlament uppmuntrar samtliga medborgare att aktivt ta del i denna demokratiska process för det katalanska folkets rätt till självbestämmande.

I Parlamentpalatset den 23 januari 2013